Strax innan vi såde sunny började jag sköta Elin Björkéns C-ponny Marabou eftersom att jag visste att Sunny skulle kunna vara såld vilken dag som helst och jag ville ju fortsätta rida undertiden jag inte hade någon ponny. Marre var en jätte fin ponny och jag tycker att de verkligen har varit en erfarenhet att få ta hand om den ponnyn då han var lite tjurig men om man gjorde rätt så gjorde han rätt. Vi hant tävla tillsammans 1 gång under Kurirenspelen tror jag och vi kom tvåa i våran första och sista tävling.

Eftersom att jag bara skötte honom under vintern så hant vi inte med några fler tävlingar då tävlingsterminen var över efter kuriren, Men istället för att sköta denna superfina ponny så fick jag börja rida på LRK istället för att lära känna olika typer v ponnyer vilket jag är tacksam för idag då det verkigen underlättade under provridningarna. När ja började rida där igen så fastnade jag för en viss dam. 

Pol's Chantalie  är ett fux sto som jag aldrig kommer att glöma hon är den ponnyn som jag fått mitt sämsta resultat i en dressyrtävling med, men hon är även en av dom ponnyer som verkligen stulit mitt hjärta. När jag red henne första gången så var det verkligen en katastrof, hästen jobbade inte, var lite stel och ganska seg. Men jag gillade henne ändå. Det slutade iallafall med att mamma hyrde henne åt mig under ett tillfälle och det var då som jag verkligen fick kontakt med henne. Även om alla trodde att hon bara var en skit ponny som bara var seg och stel, det var typ ingen som ville rida henne och ingen som tyckte om henne. Jag kände att jag var tvungen att mot bevisa alla och få henne att visa sin bästa sida. Under dom 4 dagarna som jag hyrde henne slet jag som ett djur för att få henne att bli framme för skänkeln och mjuk i sidorna. Den sista dagen så red jag i varma ridhuset och ponnyn gick som en dröm. Folk på läktaren trodde inte sina ögon.. Jag började rida henne var och varannan lektion eftersom att jag var ensam om att vilja ha henne i min grupp. Hon fortsatte att gå som en dröm och vi utvecklades enormt mycket. Mamma och jag började diskutera om att kanske köpa henne, bara tanken av att hon kunde ha varit min vid det här laget är hemsk. Jag älskar den ponnyn och kommer förmodligen alltid att göra det. Jag var så lycklig när mamma sa att hon ville köpa henne och allt var nästan färdig diskuterat när mamma sedan hörde att det ibland knäppte i hennes knän när man red henne. Då var det kört, mamma ville inte ha en häst som kanske skulle bli halt eller skadad efter en månad. Jag fick aldrig hoppa denna underbara ponny då jag hörde till en av dom minsta eleverna och fick rida små ponnyer då dom inte hade tillräckligt med större ponnyer så det skulle räcka till hela gruppen.. men jag kommer bara ihåg när hon blev kallad för ett skämt för att tjejen som red henne inte fick fram henne och att hon tjurade lite. Det var typ ingen i gruppen som visste hur man skulle bära sig åt för att få henne på sin sida och vilja arbeta men ändå envisades dom med att ha henne så, jag fick inte rida henne lika ofta vilket var synd för mig.


LnAlmgren med den fina<33

Jag prov red massor av ponnyer och jag bestämde mig för en valack som hette Minigårdens Jaq han var en super fin och bussig ponny som jag är väldigt ledsen över idag att hon inte gick igenom besiktningen för jag bara vet att vi hade haft sjukt kul ihop.

Efter ca. 1 månad så åkte vi iväg igen för att kolla in andra ponnyer och det var då vi hittade Twickan provridningen gick bra och jag kände på mig att hon var ponnyn för mig, det var lixxom meningen.
Fortsättning följer...